IVP frilufsar

I torsdags så åkte ju jag iväg med klassen på frilufsande.
Här kommer ett gäng med bilder som Patrik (i klassen) tagit och lagt ut på facebook.

Vi började ju då med att ta bussen ut cirka 3 mil från Kalmar.

Ett gäng som förbereder sig för avfärd per fot.


Jag, frysandes försöker ladda mentalt!


Tre glada gummor. Maya-Mac, Malin och Emelie


Nu är det dags att laga mat, resa tält och hugga ved. Rikard på bilden.

Vi var två läger som bodde cirka en kilometer ifrån varandra (mellan 0,5 och 1,0 km) på natten så bytte vi läger med jämna mellanrum.
Först och främst, när vi blev avsläppta från bussen så började en dryt två timmars lång, mörk och kall vandring tils vi kom fram till där vi skulle slå läger.
Kallt så in i norden, eller jag frös som fan iaf. Men ingen eld fick tändas ännu utan när vi slagit läger och ätit så skulle vi ut och vandra igen.
Vi fick inte prata med varandra och så blev vi utplacerade på olika ställen längs en väg med cirka 100 meter mellan oss. Lamporna skulle vara släkta och vi skulle bara stå där i mörkret och fundera. Detta var då  runt nio på kvällen och det var ap-mörkt.
Jag är mörkrädd ska jag tillägga. Klarade av att stå ensam i typ 3 minuter, sen tände jag lampan och for i väg till den som stod en bit bort.
Där stod Andre och tyckte det var megagutt att stå ensam.
Jag kände piken. Haha.
Jag stod där tyst en stund men vågadesedan ta mig en bit bort igen för att stå själv.

Jag var som en katt som jagar sin svans. Jag roterade runt min egen axel, runt runt för att jag tyckte jag hörde något. Men det var i själva verkat mina egna kläder som prasslade för att jag rörde mig.

Hur som helst när klockan var tio så hade vi fått tända en eld, i kamminen i tältet. Men sen var vi tvungna att ta vårt pick och pack och vandra iväg för att byta läger med den andra gruppen.
Där var vi i 1,5 timma sen bytte vi läger igen.
När man väl var på plats i ett tält så var ju någon tvungen att sitta uppe för att vara eldvakt, totalt sov jag ungefär en timma på hela natten.
Klockan två på natten var det dags att byta tält igen, men då skulle vi först ut på en ny väg och hitta en påse med mat som vi skulle tillaga.
Det var detta skifte, efter matlganing och ätning som jag lyckades få lite sömn fram till halv fem då vi skulle byta igen.
Nu fick vi vara i det egna tälten fram till halv sju då vi skulle upp för att packa ihop allt.
Och nu började vandringen hemåt!

Troligen orkades ddet inte fotograferas speciellt nycket där på natten, så här komme bilder på dag två.

runt halv åtta så började mörkret försvinna. Underbart med lite ljus.


Gick i evigheter även denna gång. drygt två timmars vandring med ömma ben, hunger, och en jävulsk väska på ryggen.


Det var i alla fall så galet vackert längs vägen vi gick på. Små mini röda stugor som såg ut som i ett leksaksland


Svårt att se stugan i morgonmörkret men titta noga så ser du en söt front av huset med ett fönster som lyser så varmt.


Vandringen fortsätter. Inte en enda paus gjorde jag, gick på ren vilja då jag bara ville fram.


Stora Berra fick ”bärra” extra packning. Erbjöd sig att ta min väska men inte att jag, trots smärta och grinighet, skulle vika mig.


Den underbara bussen. SÅÅÅN glädje att se den. Jag liksom skuttade fram när jag såg den.
Dock fick man inte somna på bussen, eftersom vi skulle göra tester när vi kom till skolan som vi gjorde innan vi åkte iväg. Men jag somnade tre gånger, och sista gången orkade jag inte bry mig. Man bara slocknade utan att märka det typ.


Hemma i kalmar igen


Äntligen.


Alla var verkligen trötta och ville hem


Tycker bilderna talar ganska bra för sig själv


Denna sköna bild får avsluta. Jag tror också att jag slocknade en stund under vårt skriftliga test vi gjorde.
Sen orkade jag knappt ta mig hemåt.

Hur som helst så sov jag nästan fyra timmar på eftermiddagen sen innan jag tog tag i att fixa käk och handla godis och julmust till kvällens mys.

Share

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.